I decennier har Sverige präglats av en banal godhet. Den banala godheten har genomsyrat all offentlig debatt, frodats på kultursidor och påverkat nyhetsrapportering, lamslagit politiker, kastrerat poliskåren och infiltrerat myndigheter. Den banala godheten har hävdat att vi inte får ställa grupper mot grupper, förbjudit allt tal om volymer, gjort förövare till offer, blundat för antisemitism, hedersförtryck, antisocialt beteende och gängkriminalitet. Den banala godheten har lierat sig med kulturrelativism, banat väg för separatism och extremism. Den banala godheten tycker synd om människor istället för att betrakta dem som fria individer med ett eget ansvar. Den banala godheten har lett Sverige rakt ner i en avgrund.
Tio år efter Ann Heberleins bästsäljande uppgörelse med den svenska kränkthetskulturen Det var inte mitt fel! En bok om konsten att ta ansvar kommer Den banala godheten. Mångkultur, integration och svenska värderingar. Detta är Ann Heberleins bidrag till diskussionen om Sveriges värderingar, normer och principer, där hon argumenterar nödvändigheten av att återupprätta ett samhällskontrakt där varje vuxen individ betraktas som fri och ansvarig för sin försörjning, sina handlingar och sitt liv.