Coronakrisen har blottlagt Sveriges brister. De redan utsatta har blivit mer utsatta, inte minst de med otrygga anställningar. Vad behövs nu?
I en personlig essä rör sig journalisten Rasmus Landström mellan vardagens överraskande lockdown-lycka och ilska över den kvartalsreformism som inte vågar drömma om ett jämlikt samhälle. I Coronateserna visar han att vänstern har fel i att djärva reformer är förbehållna goda och gångna tider.
En politik som ger kapitalet skrämselhicka kan vara vägen ut ur både samhällets och arbetarrörelsens kris.
