Den 22 juli 2011 var Ali Esbati på Utøya för att hålla en föreläsning på AUFs sommarläger. Han blev en av dem som överlevde Anders Behring Breiviks terrorattack. Boken berättar i detalj de dramatiska händelser som visade sig bli den blodigaste terroristattacken i nordisk historia sedan andra världskriget. Terrorattacken var en avsiktlig politisk handling, grundad i en högerextrem ideologi som existerade före attacken och som också lever vidare efter det att gärningsmannen fängslats. Det är i sig ett uttryck för en större rörelse som påverkar hela det politiska landskapet i västvärlden.
Boken är en politisk berättelse med en personlig ton. Den berör förändringarna i debattklimatet, tendenser till avhumanisering i frågor om invandring och integration, och reflekterar över den sociala betydelsen av dessa. Genom att väva samman händelserna på Utøya med Alis personliga berättelse, samt reflektioner över tiden vi lever i tio år senare, är boken ett bidrag både till att komma ihåg och att kollektivt behandla tragedin den 22 juli.