Ketch Siri seglade ut mot Lofoten när rönnen blommade. Färden gick utmed Sörlandets vita kuststäder, genom Vestlandets djupa fjordar upp till Nordlandets snöklädda fjäll. Per och Lisa kom in i Jättarnas rike. Där började «Den saganatt som senker, senker drømme på vår jord».
Allt blev gigantiskt, med brutala berg och vida vatten.
Men hamnarna var trygga och människorna gästfria och kärleksfulla. Fisket var givande och ryktet talade sanning: Lisa satte potatisen på spisen när Per började fiska. Rödbrun bergtorsk, silvrig sej och metalliskt blå makrill blev härliga rätter i Lisas händer.
I början på sjöfärden blåste det nordlig vind utmed norska kusten och vinden vände till sydlig när ketch Siri nådde Trollfjorden i Lofoten. Solen sken ihärdigt denna sommar men höstkulingarna började redan i mitten av augusti och på återfärden mötte Skagerack med grov sjö som öppnade ketch Siris porslinsskåp.
När ketch Siri återvände till svenska Västkusten var rönnbären röda och ljungen glödde på grå granit. Vännerna välkomnade Per och Lisa när de seglade söderut till den traditionella vinterhamnen i Torekov. De hade genomfört en härlig sjöfärd mot Lofoten, en blå sommar med röda segel.