Kristin Lavransdotter

«Det var hennes fasta föresats att från henne skulle aldrig hennes husbonde få höra ett ord som han kunde uppfatta som att hon klandrade hans handlingar eller klagade över det öde han hade dragit över sig själv och sina söner. Men då var det inte lätt att få deras far att förstå detta: hans söner måste vänja sig vid att arbeta själva här på gården.»

Kristin Lavransdotter är Sigrid Undsets stora historiska romantrilogi som utspelas i Gudbrandsdalen på 1300-talet. I den tredje och avslutande delen, Korset (1922), följer vi Kristin när hon slutligen konfronterar Erlend med hans osanningar, vilket får till följd att han rider från gården. När Kristin inser att han inte tänkt återvända beslutar hon sig för att söka upp mannen som hon delat hela sitt vuxna liv med och försöka nå tillbaka till kärleken. Men i landet seglar snart stora orosmoln upp nyheten sprids om en sjukdom så hemsk att den hotar hela hennes familj.

Med Kristin Lavransdotter fick Sigrid Undset sitt stora internationella genombrott och erhöll kort därefter Nobelpriset med motiveringen «förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv». Nu presenteras hela trilogin i en efterlängtad nyöversättning av Gun-Britt Sundström, som även skrivit förordet i första delen.

«Kristin Lavransdotter är ju känd som en av världens största kärleksromaner, men den är större än så. Visst är den erotiska passionen ett bärande tema, men märkvärdigare ändå är skildringen av kärlek till barnen (konkret, sensuellt beskriven så underligt sällsynt i litteraturen) och hur den samspelar och konkurrerar med kärleken mellan föräldrarna. Det mästerliga är den stora väven av olika slags relationer.» ur Gun-Britt Sundströms förord.