Från Singerhorn till Limpfel är oståkaren Jos Vonhof på väg i den tjocka dimman. I ryggsäcken bär han trettiofem kilo ost. Skridskorna rör sig vant längs kanalen, det har de gjort i decennier nu. Ute i Europa är det oroligt och det ryktas att hans chef, Ostkungen, har affärer med Hitlers tyska armé. Jos vet att det inte är sant. Han och Ostkungen är ju gamla skolkamrater. Han är mer orolig för sin sextonårige son, Frank, som visar allt mer anarkistiska tendenser. Att få honom att tänka om verkar lättare sagt än gjort. Är det till och med ett hopplöst uppdrag?
Längs de kyliga kanaldistrikten firar byborna Lucia medan oståkarna drar förbi under broarna. Samtidigt hörs ett alltmer envetet tickande. Men var kommer det egentligen ifrån? Är det någon som vet?
Ove Allansson (1932–2016) föddes i Linköping och gick till sjöss i unga år. Han debuterade 1967 med Resan till Honduras, och skrev sedan över trettio böcker — många inspirerade av åren som sjöman. Allansson mottog under sin författarkarriär flera olika pris, bland annat Ivar Lo-priset och Stig Sjödinpriset.
